Värsta helgen på väldigt länge!
Om jag hade kunnat radera vissa saker ur denna helg så hade den faktiskt varit helt OK. Men nu är jag ju ingen gud eller nått så tyvärr så var jag tvungen att utstå allt.
Allt börjar på Torsdagen med att min chef säger att han inte har behov av mig i hela två veckor, han vet att jag måst ha pengar till lägenheten men lämnar mig ändå åt slumpen. Så tråkigt som det ändå är så kunde jag nästan ha gissat det i.o.m denna börskrisen plus att det är lågperiod just Januari-Februari. Han sa dock att det bara var dessa två månader som han inte hade så stor nytta av ett butiksbiträde å i mars så startar väl sesongen igen och jag Antligen kan göra lite nytta.
Trotts att jag verkligen stormtrivs på mitt jobb så funderar jag på att söka nytt. Och här kommer mitt andra problem in det är väl (ur ren gissning) över 3000 som har varslats nu, i.o.m detta så är min chans att få jobb lika med ZERO!!! Så jag får väl dra mig tillbaka till mitt gamla jobb som alltid tycks behöva hjälp men som man dock man aldrig kan lyckas att få fast på.
Nog med jobb...
Som start på en plågsam helg så satte en rejäl förkylning igång (dock mitt egna fel, jag skulle ha knött mig in på pressbyron eller riskerat att få en alkoholist på halsen, valde istället ett "tågbås" ute i kylan och satt där i 45 min) Rätt eller fel, skit sak samma nu.
I alla fall så åkte jag på världens förkylning med feber och halsont på köpet. Grattis till mig.
Så på fredagen klarade jag inte av att jobba mer än till klockan 16, (annars till 18) gick då hem tidigare. Lördagen var inget undantag. Säng-och soffliggande tills kvällen då jag kände mig bättre, tills 11 då allt bara blev sämre igen. Jobbigt!!
Söndagen som hade vart en helt okej dag i.o.m att förkylingen nästan var helt borta "Hyllar Otrevin som en stor hjälp på traven" Om inte det hade vart begravning för min kära farbror Kalle....
Det kändes så FEL att begraven en så ung person som bara hade levt ett halvt liv på grund av den där JÄVLA HELVETES CANCERN!!!! Att se så många människor som hyllade honom genom att komma på begravningen underlättade väldigt mycket (Ett stort tack till er ca 120 släcktingar, vänner och jobbarkompisar) Tillsammans så överfyllde vi ett kapell med sorger och minnen till en mycket underbar och mycket hjälpsam person som aldrig tackade nej. Han va verkligen en YES-man :)
Du fick oss att le igen efter din begravning, vissa säger att du hade en fartfylld svensexa, andra att du aldrig gav upp och att du gjorde ditt jobb exemplariskt... Men jag och syrran kommer alltid att komma ihåg dem där fyra sarkastiska orden som du sa när du va med och busade : " Här kommer fabbor Kalle!" För det va så han uttalade de :)
Vila i frid min farbror, din familj, dina släcktingar, dina vänner och alla som du någonsin har mött saknar dig redan. Vila i frid.
Hade jag kunnat raddera så hade först och främst kalle varit kvar och sedan förkyllningen varit borta...Men det är väl som man säger.........Sånt är livet.
Med det vill jag avsluta min värsta helg, dock är jag fortfarande sjuk. Men det går ju över.
// Jessie*
Allt börjar på Torsdagen med att min chef säger att han inte har behov av mig i hela två veckor, han vet att jag måst ha pengar till lägenheten men lämnar mig ändå åt slumpen. Så tråkigt som det ändå är så kunde jag nästan ha gissat det i.o.m denna börskrisen plus att det är lågperiod just Januari-Februari. Han sa dock att det bara var dessa två månader som han inte hade så stor nytta av ett butiksbiträde å i mars så startar väl sesongen igen och jag Antligen kan göra lite nytta.
Trotts att jag verkligen stormtrivs på mitt jobb så funderar jag på att söka nytt. Och här kommer mitt andra problem in det är väl (ur ren gissning) över 3000 som har varslats nu, i.o.m detta så är min chans att få jobb lika med ZERO!!! Så jag får väl dra mig tillbaka till mitt gamla jobb som alltid tycks behöva hjälp men som man dock man aldrig kan lyckas att få fast på.
Nog med jobb...
Som start på en plågsam helg så satte en rejäl förkylning igång (dock mitt egna fel, jag skulle ha knött mig in på pressbyron eller riskerat att få en alkoholist på halsen, valde istället ett "tågbås" ute i kylan och satt där i 45 min) Rätt eller fel, skit sak samma nu.
I alla fall så åkte jag på världens förkylning med feber och halsont på köpet. Grattis till mig.
Så på fredagen klarade jag inte av att jobba mer än till klockan 16, (annars till 18) gick då hem tidigare. Lördagen var inget undantag. Säng-och soffliggande tills kvällen då jag kände mig bättre, tills 11 då allt bara blev sämre igen. Jobbigt!!
Söndagen som hade vart en helt okej dag i.o.m att förkylingen nästan var helt borta "Hyllar Otrevin som en stor hjälp på traven" Om inte det hade vart begravning för min kära farbror Kalle....
Det kändes så FEL att begraven en så ung person som bara hade levt ett halvt liv på grund av den där JÄVLA HELVETES CANCERN!!!! Att se så många människor som hyllade honom genom att komma på begravningen underlättade väldigt mycket (Ett stort tack till er ca 120 släcktingar, vänner och jobbarkompisar) Tillsammans så överfyllde vi ett kapell med sorger och minnen till en mycket underbar och mycket hjälpsam person som aldrig tackade nej. Han va verkligen en YES-man :)
Du fick oss att le igen efter din begravning, vissa säger att du hade en fartfylld svensexa, andra att du aldrig gav upp och att du gjorde ditt jobb exemplariskt... Men jag och syrran kommer alltid att komma ihåg dem där fyra sarkastiska orden som du sa när du va med och busade : " Här kommer fabbor Kalle!" För det va så han uttalade de :)
Vila i frid min farbror, din familj, dina släcktingar, dina vänner och alla som du någonsin har mött saknar dig redan. Vila i frid.
Hade jag kunnat raddera så hade först och främst kalle varit kvar och sedan förkyllningen varit borta...Men det är väl som man säger.........Sånt är livet.
Med det vill jag avsluta min värsta helg, dock är jag fortfarande sjuk. Men det går ju över.
// Jessie*
Kommentarer
Postat av: Hon den jobbiga
Vad gäller jobb brukar ju allt lösa sig för du är ju en fighter. Alkoholister är inte farliga..Du tyckte mycket om dessa roliga farbröder på bänkarna när du var liten ju haha.Sen vad gäller "Fabbor kalle" har du varit ett otroligt fint stöd för oss alla. Tack min lilla gumma.
Trackback
